En tredjedel av världens ryggradsdjur och två tredjedelar av alla ryggradslösa djur är nattlevande. Samtidigt påverkas 88 procent av Europas yta av mänsklighetens belysning. Fladdermusforskaren och mörkerälskaren Johan Eklöf har skrivit en bok om hur det påverkar många olika djur.
Hans bok ”Mörkermanifestet” är som en kärlekshyllning till mörkret och allt som kan verka gömma sig från våra sinnen, men som egentligen finns där att uppleva om vi bara är mer uppmärksamma. Johan Eklöfs bok borde få många att omvärdera sin syn på mörkret.
– Under mina 20 år som fladdermusforskare har jag varit ute mycket under kvällstid. Jag upptäckte att jag, precis som fladdermöss, trivs i mörker. Det blir som en visuell tystnad och väldigt avslappnande att sortera bort ljusintryck, förklarar Johan Eklöf sin kärlek till mörkret.
Det blir dock allt svårare att hitta dessa platser. Världen blir allt mer belyst. En studie från 2017 visade att jordens artificiellt upplysta områden har växt med minst 2 procent per år och i Europa är redan 88 procent av all yta påverkad av vår belysning.
För att uppleva mörker kan man i dagsläget behöva lämna bebyggelse och beroende på var du bor, åka ut en bra bit ut i naturen. Johan Eklöf tipsar om att en bra tid är under augustinätterna när sommarljuset börjar försvinna, men det fortfarande är varmt.
– Ta dig tid att vänja dig vid mörkret och titta till exempel på stjärnhimlen. Du kommer också märka att det framträder nya dofter på kvällen. Att bara sitta still kan vara ett bra sätt att aktivera sinnena, säger han.
Det är efter skymningen som många av växterna i din trädgård försöker locka till sig alla nattaktiva pollinatörer som de flesta människor går miste om. Växter som till exempel vildkaprifol och tobaksblomma och fjärilar med namn som poppelsvärmare, brun björnspinnare och psiaftonfly.
Växter och djur har under årmiljoner utvecklats till ett liv i skymning och mörker. Men sedan vi människor börjat lysa upp våra boplatser har förutsättningarna ändrats för många arter.
Varför är så kallade ljusföroreningar ett så stort problem?
– Med artificiellt ljus stör vi den naturliga dygnsrytmen och den inre klockan hos allt levande, förklarar Johan Eklöf. Det kan ställa till det på många olika sätt för olika växt- eller djurgrupper och det är oroväckande att vi lyser bort funktioner som utvecklats i miljontals år. Det är egentligen det mest grundläggande, oförändrade vi har.
En av artgrupperna som kanske är mest känd för att påverkas negativt av ljusföroreningar är fladdermöss. Johan Eklöf berättar att de bara känner sig trygga i mörkret. I ljus riskerar de att bli tagna av rovfåglar, så när de upplever att det är upplyst håller de sig borta. För dem är en upplyst byggnad förknippad med livsfara. I takt med att till exempel allt fler kyrkor får fasadbelysning får fladdermössen färre lämpliga bostäder och jaktmarker.
– Det sker också en allmän upplysning av himlen i städer, så kallat himlaglim, som medför att natten inte blir riktigt mörk. Men det är riktade lampor mot födoplatser och boplatser som är det stora hotet mot fladdermöss. De vill inte bo där det är för ljust. Placera därför fladdermusholkar i din trädgård borta från belysning.
En studie från Berlin visade att brunfladdermöss förvisso rör sig över stora ytor i staden och även besöker upplysta platser, men deras boplatser fanns enbart på de mörkaste platserna i stan.
En faktor bakom insektsdöden
Det är inte bara fladdermöss som påverkas. Ljusförorerningar har visat sig vara en av anledningarna bakom den utbredda insektsdöden enligt en rapport som grundar sig på 150 studier. Det visade sig bland annat att en tredjedel av de nattfjärilar som söker sig till lampors ljus på nätterna har dött morgonen efter, antingen på grund av utmattning eller för att de ätits upp.
Enligt föreningen Bug Life orsakar ljusföroreningar en 62 procent sämre pollination i vissa områden.
Det här är något som kallas för dammsugareffekt – insekter dras mot lampor.
– Insekter navigerar efter månen och dras mot den, förklarar Johan Eklöf. De fastnar i ljuset från lamporna och kommer inte därifrån. Nattfjärilar som samlas vid en lampa en kväll kommer troligen inte pollinera några växter den natten. Men många beteenden störs också av ljuset. Insekterna tror inte att det är natt, parning kan försenas eller ske för tidigt, rovdjur har större chans att ta nattlevande insekter som försöker gömma sig i mörkret och för insekter som vill synas, som till exempel lysmaskar, så innebär ljusföroreningarna att de syns sämre.
Otrygghet i mörker?
När belysning diskuteras är ofta ett motargument att ljus skänker oss människor trygghet.
– Så är det ju. Människan förlitar sig på synen. Vi är lite hjälplösa i mörker och är rädda för det okända. Det är svårt att komma åt, men samtidigt belyser vi ofta för mycket och på fel sätt.
Johan Eklöf ger som exempel en gångväg under hösten. Då riktas det starka ljuset mot gångvägen medan det är helt mörkt runt omkring. Det gör att ögonen ställer in sig på den ljusaste punkten och att vi inte ser någonting alls utanför gångvägen. Miljön runt omkring kan då uppfattas som okänd och skrämmande.
Många lösningar
Vad kan vi då göra åt detta problem? Det går till exempel att välja lägre våglängder och mindre ljusstyrka, vi kan undvika onödig fasadbelyning och till exempel belysning av träd som bara är estetiskt och som inte handlar om trygghet. Det går också att ha lamporna lägre så att inte ljuset sprider sig onödigt mycket. Eller rörelsedetektorer så att lamporna bara är tända när någon är i närheten.
Vad skulle du vilja se för agerande från samhället när det gäller ljusföroreningar?
– Jag skulle vilja se en lag som lyfter ljusföroreningar som ett miljöproblem. Att det behandlas på samma sätt som till exempel buller, så att man måste väga för- och nackdelar mot varandra. En annan utveckling som jag skulle vilja se är att de grönstråk och gröna korridorer även ska vara mörkerstråk.
Vad kan fastighetsägare och privatpersoner göra?
– Man behöver inte ha lampan på under natten när man inte har nytta av den. Använd en timer eller en rörelsedetektor. Låt också bli att linda in träd i ljusslingor. Låt insekterna ha tillgång till trädgården även på natten och plantera nattväxter som ger doft i skymningen, till exempel nattviol eller vildkaprifol.
Ett led i att låta din trädgård gynna naturen är med andra ord att låta den bli så mörk som möjligt om kvällarna. Det uppskattar många insekter, djur och växter.