Rik trädgård: Mångfald av växter ger småkryp en fristad

Stora sjok av blommande perenner lockar till sig en mångfald av humlor och andra pollinerande insekter. Dessa drar i sin tur till sig jägare som spindlar, fåglar, trollsländor och fladdermöss. I Kjell Antonssons trädgård är insekter och andra djur minst lika viktiga som växterna.

Trädgårdshumla på ålandsrot. Foto: Agneta Bergström

Trots att eftermiddagen är sen surrar och fladdrar det intensivt i Kjell och Lisbeth Antonssons lummiga sommarstugeträdgård på Dags mosse i Östergötland. Både Kjell och Lisbeth är entusiastiska trädgårdsamatörer och samlar på bland annat funkior, nävor och olika skuggväxter. De har också planterat många olika träd som ger trädgården både karaktär och vandrande skugga. Till favoriterna hör en sydbok, den variegerade (brokfärgade) ”Carnival”, naverlönn och snödroppsträd. Men det som ligger Kjell närmast om hjärtat är de många vilda insekter som lockas till trädgården. Vi har knappt börjat vår trädgårdsrunda när Kjell, nyss hemkommen från en guidning vid Tåkerns Naturum, svingar håven för att fånga in en stor svart humla – en vallhumla?
– Medan andra humlor ofta blir lite rufsiga av regn och väta har vallhumlan kort tät päls och ser alltid ”nyklippt” och fräsch ut, säger Kjell.

En citronfjäril dricker nektar i en pipört. Foto: Agneta Bergström

Så snart han försäkrat sig om artidentiteten släpper Kjell iväg den stiliga humlan. Åh nej, tänker jag, som tidigare skrivit om hur svenska vallhumlor planterats ut i Storbrittanien, när jag ser den mörkludna rariteten försvinna bort utan att ha fastnat på bild.

Olika humlor har olika långa tungor och är bra på att pollinera blommor med olika djup. Vallhumlan hör till de långtungades skara och söker nektar i matchande långpipiga blommor. Den hör hemma i det öppna odlingslandskapet där den besöker blommande växter som getväppling, rödklöver, och blåeld. Det är inga sällsynta växter men att jordbrukslandskapet blivit fattigare på blommor är det största hotet mot vallhumlan och andra trängda humlor. I Sverige är vallhumlan fortfarande ganska vanlig lokalt men den har på kort tid försvunnit från stora delar av Mellaneuropa.
Vallhumlan ingår tillsammans med moss- och klöverhumla i Kjells favorittrio bland de 14 humlearter han sett i trädgården. Genom åren har han noterat ungefär 1 000 vilda arter i trädgården, en hel del är växter och svampar, ett 50-tal är fåglar men flest är insekterna.

– Det är fascinerande hur många ovanliga insekter som hittar hit trots att omgivningarna med skogen, den utdikade mossen och slätten med storskaliga jordbruk inte är speciellt artrika. Makaonfjärilen brukar komma till nationaldagen och aspfjärilen kring midsommar, berättar han.

Det brokbladiga dagögat i sällskap med flox och daglilja. Foto: Agneta Bergström

Fördel med många blommor
I slutet av juli och augusti hör högresta perenner som blå bolltistel, höstflox, olika arter i klippståndssläktet, och finnslide, till de växter som lockar mest insekter.
– Det låter nästan som en bikupa i finnslidet!
Så här i slutet av dagen är det mest humlor och andra bin som håller igång medan blomflugor och dagfjärilar brukar sluta arbetet lite tidigare, säger Kjell.

Han säger också att det har ett egenvärde med höga perenner.
– Pollinerare väljer ofta de blommor som sitter högst och är mest solbelysta. Andra, jagande insekter, gillar att ha utsikt – trollsländor sitter ofta högst upp på på växterna och spanar efter byten. En del av dem, mosaiksländorna, patrullerar trädgården längs bestämda rutter så ställer man sig och väntar brukar de komma tillbaks till samma plats efter en stund. Bra att veta om man vill fotografera, tipsar Kjell. Men det är inte så att blommor som inte lockar insekter är bannlysta i trädgården.
– Nej då, tycker vi om en växt vill vi ha den ändå och helst så många olika sorter som möjligt – men jag tänker att vi ska ha de insektsvänliga växterna också, säger Kjell.

Vill man ha en stor mångfald av insekter i trädgården tycker Kjell att det allra viktigaste är att ha en stor variation av blommande växter från tidig vår och ända till hösten.
– Det är också viktigt att ha arter och sorter som inte förädlats så hårt att de förlorat förmågan att producera nektar och pollen, så att de inte har någon mat ett erbjuda, säger Kjell.

En av de mer spektakulära trädgårdsgästerna är större dagsvärmare som ibland tar en paus för att dricka nektar på sin väg genom Sverige. Den storvuxna fjärilen hör hemma i södra Europa och Asien men sprider sig vissa år långt norrut. När den biffiga svärmaren står stilla i luften och hovrar medan den suger nektar från en höstflox för att i nästa stund blixtsnabbt flytta sig till en annan position påminner den om en kolibri – vilket gett upphov till det engelska namnet ”hummingbird hawk-moth”. Förutom själva uppenbarelsen åstadkommer vingarna ett surrande ljud som liknar kolibriernas flygljud.

Större dagsvärmare påminner om en kolibri när den hovrar i luften för att suga nektar ur en höstflox. Foto: Agneta Bergström

Mångfald gör nytta
I takt med att blommande ängar och hagar har blivit en bristvara har trädgårdar blivit allt viktigare som fristad för pollinerande insekter. Förutom att det är angeläget att värna om den biologiska mångfalden och att det har ett stort underhållningsvärde med de vilda besökarna, påpekar Kjell att ett rikt insektsliv har odlingsmässiga fördelar. Förutom att de står till tjänst med pollinering av frukt och bär så att vi får någon skörd drar insekter till sig spindlar, fåglar, fladdermöss och andra djur som jagar insekter.

– När man har en stor variation i trädgården får skadegörare av olika slag svårt att ta över. Vi har mycket sällan problem med bladlöss eller andra skadeinsekter, säger Kjell.

Framför sommarstugan finns en ymnig rabatt med mörk gullstav, trädgårdstormhatt och såpnejlika. Foto: Agneta Bergström

Trots årets heta, torra sommar är gräset grönt och de allra flesta växter ser pigga ut. Ändå har Kjell och Lisbeth bara vattnat sin samling av fuchsior, afrikas blå lija och andra växter i kruka. Trädgården ligger inbäddad i björkrik lövskog som skyddar mot uttorkande vindar, de många egna träden hjälper också till.

– Men det är viktigt att få in sol också. De allra flesta pollinerande insekter och växterna de besöker är solälskare. Så vi får gallra bland träd och buskar efterhand som de växer, säger Kjell.

Naturlig torvjord
Viktigast för trädgårdens grönska är ändå jordmånen som består av ett över tio meter djupt och fuktighetshållande torvlager.
– Torvjorden är speciell. Vi har grävt ur alla planteringar och fyllt på med grov stenkross i botten innan vi lagt på torven igen så att växtbäddarna blivit upphöjda och bättre dränerade, berättar Kjell.

Förutom att se till att det blommar från tidig vår till höst, tycker Kjell inte att han gör så värst mycket mer för att gynna insekterna.
– Jag har satt upp ett stekelhotell för skojs skull. Här finns annars gott om lämpliga boplatser, bland annat timrade väggar, vissna stjälkar, dikesrenar och multnande träd i skogen.

Ett stekelhotell lockar inte bara olika vildbin utan en mängd olika steklar, till exempel grävsteklar, guldsteklar och parasitsteklar. Foto: Agneta Bergström

En damm finns också och är förstås viktig för trädgårdens många trollsländor men gynnar även fåglar, groddjur och fladdermöss.
– Sedan är det bra om det inte måste vara så välstädat i alla hörn. Döda växter, komposthögar och ogräs är bara bra för mångfalden. Och nässlor är jätteviktiga för många fjärilslarver. Här får de stå kvar lite i bakgrunden.

Kjells insektsfavoriter
HÖGRESTA PERENNER
trädgårdsstormhatt
finnslide
bolltistelsläktet
ålandsrot
klippståndssläktet
höstflox

KRYDD- & MEDICINALVÄXTER
anisisop
kvanne
lavendel
hjärtstilla
röd temynta
kungsmynta

VÅRVÄXTER
krokussläket
vintergäck
snödroppe
snöklocka (klosterlilja)
pestskråp
videsläktet

ÖVRIGA
kaukasisk stjärnflocka
hesperis (trädgårdsnattviol)
kaprifol
’Firecracker’, guldlysing
rosenkronill
lammöron

Text och foton: Agneta Bergström

Artikeln har tidigare publicerats i Trädgårdsamatören.

Lämna ett svar Avbryt svar