SLU Artdatabanken och experter har gått igenom nästan 5 600 arter för att bedöma vilken risk de kan utgöra som invasiva främmande arter i Sverige.
Syftet med genomgången är att identifiera vilka arter som utgör eller skulle kunna utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden. Ett trettiotal experter har gjort en bedömning av arternas invasionspotential och deras ekologiska effekt. De 5 589 bedömda arterna har sedan placeras i en av fem riskkategorier: från ”Ingen känd risk” till ”Mycket hög risk”. På detta sätt kan myndigheter och förvaltare enklare förstå vilka insatser och arter som bör prioriteras. Genom tidig upptäckt kan både skador på naturen och ekonomiska kostnader minska.
Globalt sett är invasiva främmande arter ett av de största hoten mot biologisk mångfald och anses vara en viktig faktor i 25–30 procent av de fall då en art har dött ut.
Den förra risklistan för Sverige publicerades 2018 och sedan dess har mycket hänt, skriver SLU Artdatabanken:
– Kunskaperna har ökat och ett stort antal nya främmande arter har upptäckts förekomma i Sverige. Samtidigt har de pågående klimatförändringarna lett till ändrade förutsättningar för etablering och spridning.
Trädgårdsväxter står tyvärr för en stor andel av de invasiva arterna:
– Det här stärker bilden av att flera trädgårdsväxter är ett stort problem. Bland de 208 arter som hamnade i kategorin mycket hög risk så var ett stort antal just trädgårdsväxter. Vi uppmanar trädgårdsbranschen att ta ett än större ansvar och att privata trädgårdsägare gör medvetna val, säger Anna Sandström, miljöjurist på Världsnaturfonden WWF.
Sök efter specifika arter innan plantering
Det går att söka efter specifika arter i Rikslistan 2024 och det kan vara värt att göra det innan du planterar en växt i trädgården. Men en del arter kommer också bli svåra att stoppa eftersom de redan är så etablerade i landet.
Det gäller till exempel vanlig syrén som klassas som ”mycket hög risk” för invasivitet. Den kan ha odlats i Sverige i 300-400 år. Men numera sprider den sig delvis även med frön i södra Sverige vilket kan öka spridningen ”samt få arten att spridas längre sträckor till miljöer där den inte är önskvärd men trivs”. Det finns till exempel en oro för att syrén inom 50 år kommer att växa på alvarmark och sandiga marker och därmed konkurrera ut känsliga arter.
Fjärilsbuske har börjat sprida sig i Sverige
En annan art som särskilt pekas ut är syrénbuddleja/fjärilsbuske. Den är känd för att ge mycket mat åt insekter via sina blommor, men den anses också ha ”mycket hög risk” för invasivitet. Den har redan börjat sprida sig i naturen i framför allt södra Sverige och den bedöms kunna utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden inom det närmaste decenniet om den sprids mer i naturliga miljöer.
– Kunskapen har ökat och effekterna av ett varmare klimat har blivit tydligare jämfört med riskklassificeringen 2018. Bland de 208 arter som nu hamnade i kategorin Mycket hög risk SE återfinns ett stort antal trädgårdsväxter. En av dessa arter är syrenbuddleja – eller fjärilsbuske – som nu dyker upp lite här och var i södra Sverige. För bara 10 år sedan var man som trädgårdsägare tvungen att skydda sin syrenbuddleja så att den inte frös ner. Nu kan man hitta fröspridda småbuskar i många olika miljöer, sammanfattar Mora Aronsson, metodansvarig för arbetet.
Det finns med andra ord all anledning att hålla koll på dina syréner, syrénbuddlejor och andra arter som tillhör riskgruppen. Framför allt är det dags att sluta rekommendera plantering av dessa arter.
LÄS MER:
• Trädgårdsväxterna som hotar mångfalden
Källa: SLU Artdatabanken och Risklistan 2024