Årets rikare trädgård 2024: En koloniförening som lär ut

En av kolonistugiorna i Kalmar norra koloniförening. Foto: Erik Hansson

För femte gången delar folkbildningsprojektet Rikare trädgård ut utmärkelsen Årets rikare trädgård. I år går den till Kalmar norra koloniförening, som visar vad som händer när många inom samma område gör insatser för närnaturen.

– Det är fantastiskt roligt att vårt arbete gett en bonus och trevligt att kunna visa att även den lilla människan kan göra skillnad vad gäller miljö och mångfald. Ett socialt engagemang som utmynnat i en miljömedvetenhet i hela föreningen, säger Annika Brodin, ordförande i föreningen, när hon får reda på utmärkelsen.

Fin omgivning

Koloniföreningen i Kalmar ligger några stenkast från Ölandsbron, vackert omgärdad av skogsdungar med höga tallar i norr och öster. Strax utanför grindarna söderut börjar en äng som sträcker sig ner till en vik av Kalmarsund. Innanför grindarna ligger 51 kolonistugor av varierad storlek och så har det varit sedan 1912. 

Agneta Brodin, ordförande i Kalmar norra koloniförening. Foto: John Hallmén
Motiveringen till Årets rikare trädgård 2024:
"Kalmar norra koloniförening visar vad som händer när vi hjälps åt och gör insatser tillsammans. En damm, en blommande rabatt eller ett bihotell är bra. Flera dammar, rabatter och bihotell skapar förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Många bäckar små gör stor skillnad."

Annika Brodin berättar att hon “i stort sett är uppväxt i ett koloniområde”. Hennes farföräldrar hade en kolonistuga där hon spenderade sin barndoms somrar. Sedan dess har mycket hänt. Inte minst när det gäller medvetenheten om vilken påverkan man kan ha på omgivningen, både positivt och negativt. 

– Nu använder vi till exempel inga bekämpningsmedel alls. Det är handkraft som gäller. Där har det förändrats jättemycket från hur det var förr, berättar Annika Brodin.

Brokig svampsvartbagge – en art som behöver både gamla träd eller död ved, samt tickor. Foto: John Hallmén

Allt fler insatser

Det finns också en helt annan medvetenhet när det gäller invasiva växtarter. Även om det fortfarande kan hittas blomsterlupiner i koloniområdet så finns det nu en gemensam plan för hur de ska skötas. Detsamma gäller parkslidet och vresrosorna strax utanför. 

Även andra insatser görs nu spontant av medlemmarna:

– Allt fler kolonister lämnar ostädade hörn med grenar och annat åt exempelvis igelkottar. Flera har satt upp bihotell och fågelholkar och det blir vanligare att det finns en tanke bakom vilka växter som planteras. Det går mer mot sådana växter som gynnar pollinatörer.

Skulle du säga att detta har blivit vanligare de senaste tio åren?
– Ja det har det. Jag tror det beror på att vi haft en del kurser som gjort att folk blir mer medvetna om vilka insatser som kan göras. Det märks också att det är fler som deltar i aktiviteterna vi arrangerar. 

Småullbi från ängen precis utanför koloniföreningen. Foto: John Hallmén

Har ni till och med märkt av en ökad mångfald av småkryp här?
– Vi har ju blivit mer medvetna om vad mångfald egentligen innebär och då blir man mer nyfiken på både växter och insekter. Då tittar man lite extra på skalbaggar eller vad man nu hittar. Man har blivit mer medveten och uppmärksam. 

Myllrar av liv

Detta märks även vid en promenad runt området. En del av djurlivet kommer “på köpet” med den rika och varierade omgivningen, men innanför grindarna är varenda tomt full av blommande växter och trots att det regnar dagen när jag och fotograf John Hallmén besöker Kalmar norra koloniförening så surrar humlorna bland blommorna, rödstjärten sjunger, tornseglarna flyger förbi på himlen, guldsteklar håller till nära vildbinas bon och vi hittar gott om steklar och nyckelpigor. Annika Brodin berättar också att de ofta har besök av igelkottar.

I den norra delen av området finns det sandiga marker och här lämnas ytor blottade för vildbin och andra marklevande småkryp att gräva sina bon. De allmänna ytorna har några rejäla träd och fler har planterats. Det lämnas kvar död ved och rishögar, har skapats en damm och för några år sedan gjordes en sandig rabatt för pollinatörer som nu har en del bohål. Föreningen jobbar också aktivt med kompostering och att samla in regnvatten och det finns gott om fågelholkar både i koloniområdet och i närnaturen. 

Mångfaldsrabatt, som anlagts i föreningens allmänna utrymmen. Foto: Erik Hansson

Diplomerade och utbildande

En av anledningarna till att föreningen i Kalmar kommit en bra bit på vägen mot ett naturvänligt odlande är den Miljödiplomering som Koloniträdgårdsförbundet tagit fram. Över 40 av landets koloniföreningar har diplomerat sig, däribland Kalmar norra. Därmed har de fattat beslut om att gemensamt visa hänsyn till jorden, vattnet, småkryp och fåglar, men även att utbilda de som är med i föreningen.

– Vi har jobbat medvetet med Miljödiplomering och då ingår det att informera medlemmarna. Det handlar till exempel om vilka växter som är bra för biologisk mångfald, vad vi köper för produkter och att vi komposterar på de egna lotterna. Vi jobbar med ett helhetstänk och det ska vi fortsätta med. Vi byter växter med varandra och skänker bort sådant man inte vill ha eller så kan det hamna på de allmänna ytorna. Vi har också samlat in fröer från ängsväxter och sprider dem.

Damm som föreningen anlagt. Foto: Erik Hansson

Utbildandet gäller inte enbart föreningen. I samarbete med skolor i närheten kommer elever till koloniföreningen för att snickra fågel- och fladdermusholkar eller bihotell på sina slöjdlektioner. Även biologilektioner förläggs ibland i koloniområdet. På så sätt påverkar Årets rikare trädgård 2024 inte bara medlemmarna. Deras arbete ger även ringar på vattnet utanför grindarna.

Så gör du en “mångfaldsrabatt”
Gör en upphöjd bädd av exempelvis jord, sand och grus. Gärna på en solig plats. Plantera torktåliga växter i bädden. Det kan vara exempelvis kryddväxter, kantnepeta och vilda växter som trivs i sådan jord; exempelvis väddklint, åkervädd, blåeld, gråfibbla och backtimjan. Det går även att så svenska ängsfröer avsedda för torra marker i bädden.
  Låt en del av jorden vara blottad. Många vildbin och andra insekter gräver sina bon i sand eller sandig jord och dessutom kan de hitta mat i blommorna.
Tips till koloniföreningar, bostadsföreningar och kvarter som vill göra gemensamma insatser
• Låt en del av gräsmattorna gå i blom och klipp inte förrän tidig höst. Räfsa bort klippet.
• Anlägg rabatter som blommar både tidig vår och sen höst. Se till att det alltid finns mat åt småkrypen.
• Odla vilda, inhemska växter. Dessa är extra viktiga för landets insekter.
• Sätt upp bihotell och fågelholkar. De behöver fler bostäder.
• Anlägg dammar. Helst utan fiskar eftersom de äter upp det mesta av insektslivet.
• Plantera fler träd och låt de som finns stå. Träd är svårslaget som insatser.
• Lämna någon hörna med grenar och ris åt vedlevande insekter.

LÄS ÄVEN
Årets rikare trädgård 2023 – vanlig, men detaljstuderad
• Bildreportage från Årets rikare trädgård 2022
• Besök i Årets rikare trädgård 2021
• Årets rikare trädgård 2020

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *