Ägare av buxbomshäckar har de senaste åren troligen lärt känna en ny fjäril. Eller rättare sagt dess larver. Har just din buxbom klarat sig hittills är risken stor att den står på tur. Buxbomsmottet verkar vara här för att stanna.
Buxbom har odlats i Europa i tusentals år och i Sverige finns det buxbomhäckar som är minst 370 år gamla. Den finns i trädgårdar, slottsparker och kyrkogårdar och är troligen så populär eftersom den är väldigt tät och lätt att forma. Minutiöst formklippta häckar visade ordning och reda eller till och med konstnärliga sidor när de formas som djur eller föremål. I mitten av 2000-talet ökade importen av buxbom från Asien lavinartat till Europa. Plantskolorna tog in dem i stora mängder, trots att det var välkänt i Kina, Korea och Japan att buxbomsmottet kan orsaka stora problem. Det var bara en tidsfråga innan någon importör skulle få med ägg, larver eller puppor av buxbomsmottet. Så blev det och därefter gick det snabbt. Fjärilen kom till ett dukat bord utan fiender.
Explosionsartad utveckling är bara början
I södra och mellersta Europa och i Storbritannien har buxbomsmottet ökat explosionsartat och i Sverige är det nu tio år sedan fjärilen hittades för första gången. Lars Pettersson vid Lunds universitet är välbekant med fjärilen efter att i flera år kartlagt dess spridning:
– De har ökat galet mycket de senaste åren.
Fjärilen lägger sina små, svårsedda ägg på undersidan av buxbomens blad och när larverna kläcks påbörjas ett snabbt gnagande av buskens blad. Det är inte sällsynt att hela häckar blir helt kalätna och problemet är utbrett. Både i Storbritannien och i Sverige vittnar odlingsrådgivare om att det blir allt vanligare med frågor om buxbomsmott. På bara några år har fjärilen gått från att ses i enstaka exemplar till att hittas i stort sett överallt i Sverige där det finns buxbom.
Lars Pettersson menar att fjärilen kommer fortsätta att sprida sig i landet de närmsta 5–10 åren och att det här bara är början. Just nu – i början av juni 2026 – har larverna börjat komma igång ordentligt och folk har upptäckt deras kraftiga påverkan i kalätna buxbomhäckar.
– Det här är fortfarande väldigt lite jämfört med vad det har varit på kontinenten. Vi är egentligen bara i början. I Holland gick fångstdata i övervakningsfällor från nästan noll individer 2007 till runt 18 000 buxbomsmott år 2023. Förra året räknade vi in runt 600 i Botaniska trädgården i Lund, och det kommer säkert bli mycket mer än så nu.
2-3 generationer per år
Och det är inte konstigt att larverna är effektiva på att beta ner buxbom; i Skåne och andra varmare delar av Europa verkar den klara av att få 2-3 generationer per år. Vid en temperatur på 20 grader tar det bara 40 dagar från att äggen kläcks till att en fullvuxen fjäril flyger ut ur sin puppa. I Sverige beräknar Lars att det kan ta 50-60 dagar.
En enda fjäril som lägger ägg i en buxbom i början på våren kan ge upphov till hundratals larver som käkar upp bladen i buskarna. Prydnadsbuskarna förvandlas då snabbt till kala grenverk mitt i sommaren. Inte en syn som buxbomsägare är vana vid.
– Det är synd om alla som har lagt ned mycket tid och pengar på sina formklippta buxbomshäckar. Man förstår ju att folk är ledsna, säger Lars Pettersson.
En kraftigt angripen buske kan förvisso överleva, men det kan ta tid innan den repar sig och den blir kanske inte i samma skick som den var tidigare. För den som tänkt sig de frodiga, täta buskarna och istället får kala grenar med lite blad här och där blir det såklart en besvikelse.
Dags att byta buske?
Det bästa du kan göra för den biologiska mångfalden om din buxbom blir angripen är att ta det som ett tecken på att det är dags att byta ut växten mot något annat. Förutom buxbomsmott är det inte så många andra arter som har buxbom som livsmiljö. Den är helt enkelt inte ett speciellt bra alternativ för dig som vill gynna pollinatörer och fåglar i din närnatur. Vill du ha en häck kan exempelvis oxel, hassel eller bok fungera och du kan även byta häcken mot buskar. Se tips i denna artikel.
Att bekämpa buxbomsmott är inte det enklaste. Du kan försöka undersöka buskarna regelbundet tidigt på säsongen och ta bort alla larver eller ägg du hittar. Ju tidigare du hittar dem, desto mindre problem får du senare. Larverna kan börja käka blad redan under varma dagar i februari. Men de kan vara väldigt svåra att hitta – se beskrivning av ägg här nedan.
Det finns nematodpreparat och biologisk bekämpning med bakterien Bacillus thuringiensis ssp, men det verkar lite oklart hur bra de fungerar och de riskerar att drabba andra arter än den avsedda. Dessutom rapporteras det om att medlen börjar ta slut på grund av den höga efterfrågan. Även hett vatten – gärna uppemot 60 grader – verkar fungera enligt olika kyrkogårdsförvaltningar. Men det är svårt att nå in bland grenar och blad så det går åt väldigt mycket hett vatten i flera omgångar. Ha även gärna i åtanke att grundvattennivåerna i stora delar av landet är mycket under det normala i början av sommaren 2026.
Hoppas på nyfikna fåglar eller parasitsteklar?
Fjärilslarver är i allmänhet en populär föda för fåglarnas ungar eftersom de innehåller så mycket protein. Men det är lite oklart i vilken omfattning fåglarna upptäckt eller lärt sig hitta buxbomsmottets larver än. Det finns bilder och vittnesuppgifter om starar, kajor, koltrastar, talgoxar, skator och andra fåglar som käkar larverna, men än så länge verkar det vara i begränsad omfattning. Det finns också rapporter från södra Frankrike att en annan invasiv främmande art – sammetsgetingen – kan äta larverna. Men sammetsgetingen kommer ställa till med andra bekymmer om den etablerar sig i Sverige (den äter både honungsbin och vildbin) så det är inget att hoppas på.
– Getingar tar dem definitivt, säger Lars Pettersson. Det är inte bara sammetsgetingar – vanliga getingar tar nattfjärilar generellt. De sticker dem, klipper av vingarna och flyger iväg med dem. Men det gör de med alla nattfjärilar de tycker är mödan värd, inte specifikt buxbomsmottet.
Det vi kan hoppas på är en annan grupp insekter:
– Parasitsteklar kan man nog säga är den viktigaste fienden för fjärilslarver överhuvudtaget. Med tiden kommer säkert några arter som brukar angripa släktingar till buxbomsmottet att börja ge sig på även den nya arten – det är den mest troliga utvecklingen. Det är en sådan födoresurs att det är svårt att tänka sig att det inte händer. Men just nu finns det gott om mat för larverna och få naturliga fiender.
Så känner du igen buxbomsmott
De små, platta äggen är bara ungefär 1 mm i diameter och läggs tätt ihop på undersidan av buxbomens blad. De är nästan genomskinliga i början och blir sedan blekgula med en allt mer framträdande svart fläck. Att hitta dem är en stor utmaning.
Larverna är gulgröna med svarta huvuden när de är nykläckta. Senare blir kroppen mer grönaktig och får mörkbruna ränder. De kan då bli upp till 4 cm långa.
Pupporna som larverna bildar är mellan 1,5 och 2 cm långa. De är först gröna med mörka ränder, men blir allt mer bruna med tiden. Kokongerna kan döljas bland ett vitt silkesnät som spunnits bland blad och kvistar.
Fjärilarna har ett vingspann på uppemot 4 cm och finns i två färgformer. Den vanligaste har vita vingar med en tjock, ojämn och mörkbrun kant på vingarna. Framvingarna har en vit halvmåne som går in i det bruna fältet. På den andra färgvarianten är vingarna helt bruna förutom den vita halvmånen.
Källor: RHS, FOR och Biodiverse