Det går att snegla på den svenska naturen för att skapa vackra och speciella områden i din trädgård. Vad sägs till exempel om ett litet alvar eller fjäll med deras typiska växter?
Så har man gjort på Bergianska trädgården i Stockholm. Här finns olika områden som visar växter från vitt skilda delar av världen. I slutet av 1800-talet var det mode att samla in växter från hela världen för att kunna visa upp dem för allmänheten. Därför finns det till exempel en damm med japanska växter och en terass med ambitionen att visa växter från Medelhavet. Men även typiska skandinaviska naturområden anlades.
På en liten stenig kulle samsas fjällens växter, utsatta för sol och vind, i en lummigare del av området hittas en plats med lundväxter och i en annan del har Ölands och Gotlands natur koncentrerats till en torräng, alvarmark och strandremsa.
Det är Sofie Norgren som är ansvarig för skötseln av de växtgeografiska områdena, som de kallas. Hon har jobbat som trädgårdsmästare i tio år på Bergianska och har både gått en trädgårdsutbildning och är utbildad landskapsingenjör. Hon berättar att de jobbat med naturen som förebild och ”försöker skapa en känsla av hur det ser ut där växterna växer”.
– Man behöver fundera över vad det finns för jordmån, till exempel hur mycket mull det är i jorden. I en lund faller det ner mycket löv. Då försöker man skapa en mullrik jord. Området behöver vara i delvis, lättare skugga och också ha rätt mängd nederbörd. För oss betyder det att vattna lagom, se till att det finns skugga från andra träd och att jorden är mullrik. Man måste också hålla undan oönskade arter. I en lund trivs många växter så där är det ett aktivt arbete att rensa ogräs, berättar Sofie Norgren.
Har ni mindre problem med oönskade växter på er alvarmark?
– Ja delvis. Där har vi jobbat med sand och kalksten. Inga växter gynnas egentligen av kalk, men det finns vissa växter som klarar av kalk. Så att ha kalksten är ett sätt att hålla undan oönskade växter.
Bergianskas alvar ligger på en kraftigt solbelyst plats och ser lika karg ut som det kan göra på alvaret på Öland och Gotland. I klippskrevorna och stenskrovlet sticker det upp backtimjan, bergskrabba, tulkört och getväppling. I vinden vajar gräset grusslok.
I naturen består alvar av vidsträckta öppna marker utan träd eftersom jordtäcket är för tunt och eftersom de betas av boskap. Öland och Gotland har också mycket sol och växterna på alvaret är anpassade till ett liv med mycket torka. Kalkstenen under jorden lagrar värme vilket gör platsen ännu mer krävande.
Men även om det låter som en extrem plats så behöver det inte vara så avancerat att skapa en lämplig plats för dessa växter i din trädgård.
– Alvarsarter skulle även kunna fungera att odla mellan till exempel stenplattor eller på tunn jord ovanpå stenar.
I Bergianskas skandinaviska fjäll har det gjorts ett försök att efterlikna Vallispiken i Lule lappmark i mindre skala. Växterna på den lilla steniga kullen kommer från den skandinaviska fjällkedjan och Island.
Hur skapar ni rätt förutsättningar för fjällväxterna?
– Här handlar det dels om skapa bra dränage med mull och stenar, men också att det ska vara bra luftcirkulation. Det blåser ofta på fjällen. Dessutom kan växter ruttna om det är dålig luftcirkulation och dåligt dränage. Ett sätt att skapa dessa förutsättningar är att göra en liten kulle i sin trädgård. Då rinner vattnet naturligt bort från växterna. Tänk också på att fjällväxter är vana vid att få mycket vatten på våren när vårfloden kommer från snösmältningen. De är känsliga för uttorkning på våren.
Detta är något som de behövt jobba extra mycket mer i Stockholmsområdet som ofta har en torr senvår.
Skulle du säga att det är en stor utmaning att skapa ett område med alvarväxter eller fjällväxter i sin trädgård?
– Jag tänker att man ska göra det man tycker är kul och det man får energi av. Odlandet är ett konstant testande även för oss här på Bergianska. Väder, vind, ogräs och andra förutsättningar förändras år från år så det bästa är att göra det man tycker om att göra och att testa sig fram. Men både fjäll- och alvarsväxter kan med fördel odlas i större tråg med ett bra dränage.
Sofie Norgren påpekar också att det över lag kan behövas mer efterforskning för att härma naturen i sin trädgård. Det kan vara svårt att få tag på växter och man behöver tänka på att det inte är tillåtet att samla växter eller fröer hur som helst i naturen. Det finns inte heller så mycket litteratur om at odla fjällväxter. Därför blir testandet en extra viktig del i odlandet.
– Det krävs ganska mycket tankearbete att odla för att efterlikna naturen. Fundera över vad du har för platser i trädgården och vilka växter i naturen som trivs i sådana miljöer. Tänk också på att våra trädgårdsväxter är framtagna för att de är lätta att odla och att om du försöker odla vilda växter så kan det innebära att du får lite mindre blomsterprakt än om du odlar växter från plantskolor.
Å andra sidan får du en trädgård som står ut från mängden och som kanske kan få dig att drömma dig bort till ett vidsträckta alvar, en lummig skog eller ett vindpinat fjäll.
Sofie Norgrens favoritväxter
Alvar
Bergskrabba
Blodnäva
Kattfot
Stor sandlilja
Timjan
Fjäll
Fjällbrud
Fjällsippa
Ullvide
Rosenrot
Smörboll
Lund
Blåsippa
Brunnäva
Lundviva
Skogsbingel
Spenört