Tistlar hör kanske till de växter som har sämst rykte. De kan vara taggiga, platskrävande, svåra att bli av med och skräpiga. Men de kan också bidra till en långvarig blomning, kraftig nektarproduktion och är dessutom viktiga för många andra arter.
Tistlarnas dåliga rykte kan vara lätt att förstå när man precis trampat barfota på de taggiga bladen eller rivit sig på armen när man passerat ett tätt bestånd, men på rätt plats har tistlar många fördelar. De innehåller stora mängder nektar – och är därmed en viktig matresurs för mängder av insekter. Dessutom blommar de länge – ibland i flera månader på sensommaren och in på hösten. De är ofta fulla med humlor, skalbaggar, blomflugor och bin. Flera hundra svenska insektsarter är faktiskt beroende av landets olika tistelarter.
Deras frön brukar vara omtyckta av fåglar som steglits, grönfink och domherre så även efter blomningen är över kan de förse djur med föda. I de kraftiga stjälkarna kan dessutom bin och andra småkryp hitta skydd under vintern.
Och för dig som absolut inte vill ha något taggigt i trädgården; det finns en tistelart som saknar taggar.
Bekämpningstips för säkerhets skull
Observera att tistlar kan vara svåra att bli av med om de väl fått fäste. Förökning kan ske både via rötterna eller frön. Så håll koll på dem så att de inte sprider sig alltför okontrollerat. Deras rötter kan gå djupt, vilket gör dem tåliga för torka, men också svårt att gräva upp dem. Ett bra sätt att hålla efter tistlar är att kapa dem när de börjar titta upp.
Här under listas några olika tistlar som kan hittas i den svenska naturen med information om hur de skiljer sig åt och hur de lever. Varje art är även bedömd utifrån hur många arter som är mer eller mindre knutna till dem, samt hur mycket nektar de har att erbjuda. Dessa uppgifter är baserade på en databas över svenska växter.
Vill du testa att så tistlar från frön är sensommaren och hösten en bra tid att samla in deras fröer.
Åkertistel
Åkertistel kan skiljas från andra tistlar på att den saknar taggar och vingkanter på stjälken. Den kan därför vara ett alternativ för dig som inte gillar taggiga växter.
Biologisk mångfald: 51-100 arter är mer eller mindre beroende av åkertistel
Nektar: Relativt stor
Blomtid: juli-oktober
Längd: 40-120 cm
Växtplats: Vägkanter, ”skräpmarker”, jordbruksmarker och stränder.
Vägtistel
Vägtisteln är en viktig växt för upp till 100 andra arter och har dessutom en väldigt stor nektarproduktion. Så den kommer garanterat bli en magnet för traktens småkryp. Tänk på att den är tvåårig, så frön som du sår blir inte en färdig växt förrän år två. Vägtisteln skiljs från liknande arter på att den stammen har ”bladvingar” och att den har taggar på bladens ovansida. Vingarna är dock inte lika stora som hos krustisteln.
Biologisk mångfald: 51-100 arter
Nektar: Väldigt stor
Blomtid: juli-september
Längd: 30-120 cm
Växtplats: Vägkanter, ”skräpmarker”, jordbruksmarker och steniga marker.
Krustistel
Tvåårig växt som skiljs från andra tistlar på att den har breda vingar på stjälkarna. Den kan också bli minst en halvmeter högre än väg- och åkertistel.
Biologisk mångfald: 25-50 arter
Nektar: Väldigt stor
Blomtid: juli-september
Längd: 50-180 cm
Växtplats: Vägrenar, ”skräpmarker”, jordbruksmarker och nära byggnader.
Jordtistel
Jordtistel skiljer sig från sina släktingar på flera sätt. Dels är den bara knappt en decimeter hög och dels är den rödlistad som ”nära hotad” och behöver bete eller andra störningar för att klara konkurrensen från andra arter. I Skåne har jordtisteln minskat med över 80 procent på 30 år.
Biologisk mångfald: 25-50 arter
Nektar: Relativt stor
Blomtid: juli-augusti
Längd: 10-15 cm
Växtplats: Kalkrika vägrenar, naturbetesmarker och tuviga fuktängar.
Källor: NatureGate, Sveriges flora och Artfakta