Att skilja olika arter humlor från varandra är inte så enkelt i början. Men ju mer du studerar dem desto mer lär du dig känna igen huvudform, pälsmönster, hårlängd, vingfärg och till och med deras surrande läte. I den här guiden får du tips om hur du känner igen nio av de vanligaste humlorna i Sverige.
Det kan ta lite tid att lära sig se skillnad på Sveriges ungefär 40 arter humlor, inte minst under sommaren när både hannar och honor är igång. Det är enklare under våren. Då är det bara drottningar som är på vingarna.
Precis som med alla arter blir det enklare med tiden och ju mer du övar på att känna igen mönster på kroppen, humlornas storlek och hur de är formade. Det kan också ge en ledtråd i vilken miljö du ser humlan.
Allmänna tips
För att skåda och artbestämma humlor underlättar det med en fälthandbok (se tips längst ned i artikeln). Tänk på att drottningar, som den här guiden fokuserar på, kan stickas med sin gadd om de provoceras, men det ska mycket till för att de ska känna sig så hotade.
För att studera humlor på nära håll kan det vara bra att använda en håv för att fånga in dem och någon form av burk i glas eller genomskinlig plast (petriskål med lock till exempel). En lupp kan underlätta för att se detaljer. Hantera humlan försiktigt och släpp ut den när du är klar.
Gynna humlor
Humlor är väldigt bra pollinerare eftersom de besöker många typer av blommor och med sin tjocka päls är de både igång tidigt på året och när det är lite kyligt eller regnigt väder. De lever av pollen och du kan därför gynna humlor genom att plantera växter som de uppskattar. Det är inte minst viktigt tidigt på våren när drottningarna vaknar. Några arter som lockar humlor är sälg och andra videväxter, vicker, klöver, vialer, kryddväxter, bärbuskar och fruktträd. Även ”ogräs” som maskros, vitplister, hampdån och knölsyska kan ha stor betydelse för humlorna.
Bygg humlebon
Humlor bygger ofta bon i övergivna sorkhål, men precis som borrade hål i en träbit kan gynna vildbin och en fågelholk kan gynna fåglar, så finns det även möjlighet att hjälpa humlor med bostad. Det finns färdiga humleholkar att köpa och det går att bygga holkar i trä, men det enklaste hemmabygget görs med en vanlig lerkruka. Se till att den är minst 15 cm i diameter i botten och även har hål i botten.
Välj en solig plats och gräv en grop så att knappt en tredjedel av krukan sticker upp. Lägg grus eller lerkulor i botten, fyll på med mossa och gräs. Placera krukan med botten uppåt över gruset och bomaterialet och lägg några stenar som ett bord över hålet så att det skyddar mot regn, men så att humlorna kommer in. Läs mer om hur du bygger humlebon i tidningen ”Yrfän i trädgården”.
• Längst ned i artikeln finns flera nyttiga länkar.
Guide till vanliga humlor
För att känna igen humlor i fält kan det behövas bra bilder (gärna från sidan, lite uppifrån) och att du tänker på detaljer som hur de olika färgade fälten ligger på mellankroppen och bakkroppen, om pälsen är ”snaggad” eller rufsig, samt vilken färg pälsen på bakbenen har. Börja med att försöka lära dig humlorna som du har i din egen närhet och börja öva på de första humlorna på året. Exempelvis (i ungefärlig datumordning) mörk jordhumla, ängshumla, haghumla, åkerhumla och ljus jordhumla, som alla kan flyga i mitten av april.
Alla humlorna i guiden är vanliga i stora delar av landet, men i södra Sverige är stenhumla, åkerhumla och ängshumla bland de vanligaste. Även ljus och mörk jordhumla och jordsnylthumlor hör till de vanligaste.
HAGHUMLA
Kännetecken: Finns i ljus och mörk form. Den mörka saknar de ljusa fälten på mellan- och bakkroppen och är bara orange längst bak. Har ljusa hår på ”magen” och på mellanbenens höfter. Känns även igen på högt flygljud och att den verkar ha bråttom.
Miljöer: Skogsbryn, trädgårdar och betesmarker.
Växter: Lavendel, hjärtstilla och ärtväxter i allmänhet.
HUSHUMLA
Kännetecken: Orangeröd mellankropp och svarta bakkroppar med vitt längst bak. Mycket lik tajgahumlan som dock har ett svart band i de orangeröda mellankropparna och som bara finns i norra delen av landet.
Miljöer: Lever gärna nära människan i trädgårdar och parker.
Växter: Sälg om våren, samt även bland annat fruktträd och bärbuskar.
JORDSNYLTHUMLA
Kännetecken: Gul krage, mörka vingar, vita fält längst ned på bakkroppen och relativt kort, rufsig och gles päls som gör att man ser den kraftiga kroppen. Ses från maj.
Miljöer: Parasiterar på ljus jordhumla. Hittas i samma varierade miljöer.
Växter: Maskros och bärris.
LJUS JORDHUMLA
Kännetecken: Lik mörk jordhumla, men är mindre och har ett större, mer gulaktigt fält på mellankroppen än vad mörk jordhumla har. Fältet (kragen) slutar något nedanför vingen. Dessutom är pälsen längre och mer oregelbunden än hos den snarlika mörk jordhumlan.
Miljöer: I stort sett överallt upp till trädgränsen.
Växter: Sälg, videväxter, blåbär, fruktblommor, ljung och kryddor.
MÖRK JORDHUMLA
Kännetecken: Kort ”snaggad” och jämn päls, smalt gult band ovanför vingarna som är mörka. Bland de första som vaknar på våren.
Miljöer: Mycket vanlig.Trädgårdar, parker, ängar och hedar.
Växter: Backtimjan, lavendel, isop och blåeld.
STENHUMLA
Kännetecken: Helsvart med klarorange rumpa. Lik den ovanligare gräshumlan som dock är ovanligare och har ljusare rumpa.
Miljöer: Vägrenar, stadsmiljöer och vid kusterna.
Växter: Vitklöver, maskros och tistlar.
TRÄDGÅRDSHUMLA
Kännetecken: Rufsig päls, långsmal med extra avlångt huvud (1,5 gånger så långt som brett) och tre gula fält på mellan- och bakkropp. Vit rumpa.
Miljöer: Parker, trädgårdar och blandskogar.
Växter: Gullviva, plister, vialer, gökärt, klöver, fingerborgsblomma och riddarsporre.
ÅKERHUMLA
Kännetecken: Orangebrunt hår på mellankroppen och bakkroppen, ljusa eller bruna hår på sidan av mellankroppen. Finns i flera underarter i Sverige som skiljer sig något åt i utseende och utbredning.
Miljöer: Både skogar, trädgårdar, betesmarker, vägkanter – mer sällan i rena jordbrukslandskap.
Växter: Gullviva, vitplister och videarter.
ÄNGSHUMLA
Kännetecken: Svart kropp med gul krage som når vingarna. Orangeröd bak.
Miljöer: Skogar, gläntor, ängar och trädgårdar.
Växter: Sälg, lingon, blåbär, vinbär, hallon, fruktträd och krusbär.
LÄS MER OM HUMLOR
Webbplatser
• ArtDatabankens planscher över svenska humlor i olika områden
• ArtDatabankens bestämningsnycklar
• Sveriges humlor
• WWFs humlesida
• Jordbruksverket
Facebook
• Vi som gillar bin och humlor
Böcker
• ”Sveriges humlor – en fälthandbok”
• ”Humlor i Sverige” (Bo Mossberg och Björn Cederberg)
• ”Humlor – alla Sveriges arter” (Göran Holmström)
Tack till Peder Winding och Moa Pettersson för hjälpen med den här artikeln, som tidigare publicerats på Natursidan.se.
