Allt du vill veta om getingar i trädgården

Getingar hör till de där djuren som har oturen att irritera människan. Det blir därför tyvärr ofta tråkigt fokus på hur man har ihjäl dem eller får bort deras bon. Men de står för viktiga insatser i trädgården och de lever fascinerande liv.

Getingar inger respekt i djurvärlden. Inte bara från människor utan också från djur som normalt äter insekter. Det är därför många bin, blomflugor och andra insekter utvecklat en gulsvartrandig kropp. På så sätt kan de lura sina fiender att de är farligare än de är, så kallad mimikry. Det innebär också att många insekter som folk tror är getingar, egentligen är helt ofarliga. Blomflugor ser ut att vara lika ”farliga” som getingar, men utgör egentligen inte en fara för något annat djur.

Getingar känns dock igen på att de saknar tydlig behåring. De har också en väldigt smal ”getingmidja” och oftast smala vingar som hålls tätt intill kroppen.

Inte nog med att många andra arter liknar getingar, det finns dessutom många olika arter getingar i Sverige. Ungefär 50 stycken närmare bestämt. De uppdelas i underfamiljerna solitära, pappers- och sociala getingar och de sistnämnda delas i sin tur upp i släktena bålgetingar, långkindade och kortkindade getingar där det är avståndet mellan käken och ögat som kan vara ”kort” eller ”långt”.

Nästan 40 av arterna lever inte i kolonier utan lägger sina ägg i enstaka hålor i marken eller träd. Många av getingarna är riktiga konstnärer. Krukmakargetingar gör vackra bon som liknar krukor och lergetingar bygger bon i sandig jord med små ”skorstenar” som sticker upp ur marken. Dessa ensamlevande arter kallas kallas solitära getingar.

Bland de sociala getingarna hittar vi arter som lever i stora samhällen i bon som nog de flesta tänker på när det tänker på hur getingar lever. Bålgeting, vanlig geting, takgeting och rödbandad geting hör till de sociala getingarna. Dessa har honor, hanar och arbetare (sterila honor). I slutet av sommaren parar sig getingkolonins drottningar med hanar och ger sig sedan iväg för att övervintra i hål eller andra skyddade platser. En getingkoloni lever bara i ett år och när drottningen gett sig av dör resterande getingar i kolonin. På våren inleder drottningen byggandet av ett nytt bo. Precis som sina solitära släktingar är de sociala getingarna skickliga hantverkare och bygger imponerande bon genom att tugga i sig trä och blanda det med sin saliv för att få ett lämpligt byggmaterial.

Förutom de sociala och solitära getingarna som gör sina egna bon finns det också tre arter snyltgetingar, som utnyttjar andra arters bon och äter deras larver. Ungefär som gökar gör med småfåglar.

Kan stickas om de känner sig hotade

Sina fascinerande liv till trots är getingar antagligen mest kända för att de kan stickas. Till skillnad från bin kan de dessutom stickas flera gånger utan att dö. Det är ett viktigt vapen för dem i deras jakt på andra insekter.

En som ofta får försvara getingars existens är Ola Jennersten. Han är expert på biologisk mångfald hos Världsnaturfonden och de får in en hel del frågor om getingar. Tyvärr ofta med fokus på hur man blir av med dem.

– Men ska ha respekt för getingar, inte minst om man är allergisk. De kan stickas om de blir uppretade, men så länge de inte känner sig hotade gör de ingenting. Det är till exempel inte så uppskattat att förstöra deras bon. En del getingbon behöver man ju ta bort. Det är till exempel inte så kul med ett getingbo precis vid ytterdörren om man har barn i huset.

Vad brukar du då ge för råd?

– Antingen kan man vara uppmärksam på våren när drottningarna ska bygga sina bon. Om man stoppar ett bygge på en olämplig plats då väljer hon ofta att börja om på en annan plats. När boet väl är byggt kan man försöka ta bort det mitt i natten med en plastpåse runt hela boet. Då är getingarna lugnare än mitt på dagen.

Vad tycker du är det mest fascinerande med getingar?

– Det finns mycket! Dels deras byggnadsteknik – att de är experter på att producera papper och bygger vackra bon och att larverna hos de sociala getingarna hänger upp och ned högst upp i cellerna i bona. Det är också fascinerande att det även hos getingar, precis som hos bin och myror, har utvecklats boparasitism. Tre av tolv sociala getingar är boparasiter och utnyttjar andras bon istället för att bygga egna. Det är rent evolutionärt ett framgångsrikt sätt att leva!

Locka bort med specialkost

Inga friska djur i Sverige attackerar människor oprovocerat. Det sker om de känner sig hotade, exempelvis om de upplever sig trängda eller om vi angriper deras bo. Det gäller även getingar. Försök hålla dig lugn om de kommer i närheten och slå inte efter dem i onödan. Om de kan känna lukten av kött, fisk eller sötsaker kan de dock vara väldigt nyfikna och envisa.

Om du inte vill ha getingar precis där du sitter och äter – testa att locka dem med en egen maträtt. Getingar är precis som alla andra djur lata av naturen och väljer det enklaste sättet att hitta mat. Om du bjuder dem på något sött, gärna något som jäst eftersom det har en lukt som lockar getingar, så kan de välja att äta där istället för i era tallrikar eller glas. Mogna eller övermogna frukter kan också vara populärt. Getingar kan också lockas till starka parfymer och kläder med starka färger.

Pollinerar och äter bladlöss

Men getingar är så mycket mer än deras gadd och illasinnade rykte. Till skillnad från humlor och andra bin är de rovdjur och fångar bland annat bladlöss och insektslarver som de matar sina egna larver med.

– En koloni getingar kan äta ganska mycket bladlöss. Man ser dem ofta springa omkring på blad och fånga bladlöss, berättar Ola Jennersten, som gärna ser getingar i sin trädgård.

Vuxna getingar äter dock framför allt nektar och medan de äter hjälper de till att sprida pollen mellan blommor. Eftersom de har ganska kort tunga föredrar de blommor som är lätta att komma åt – till exempel rosväxter, maskrosor, prästkragar, blåklint, stjärnflocka, morot och spansk körvel.

De vanligaste arterna som du träffar på i din trädgård är vanlig geting och tyskgeting. Båda är sociala getingar.

Många frågor som Ola Jennersten får in handlar om ”jordgetingar”. Det är egentligen bara getingar som bygger bon i marken och det kan exempelvis vanlig geting, tyskgeting och rödbandad geting göra. Runt sina underjordiska bon kan getingarna reagera på kraftiga störningar, till exempel när någon går i närheten eller råkar trampa i bona. Då vill getingarna försvara sig och kan stickas.

Bästa sättet att hantera getingar i din trädgård är som med alla andra djur; lär dig om deras liv och lär dig leva tillsammans med dem. Det brukar fungera bäst, både för dig, getingarna och övriga arter i trädgården.