Vårt jordbrukslandskap har blivit allt mer homogent sedan mitten av 1900-talet. Stengärden, dungar och träd tas bort och åkrar slås ihop för att passa det industriella jordbruket. I ett försök att skapa lite större variation ges nu stöd för att så in växter som pollinatörer uppskattar. Det har på kort tid blivit populärt.
Att det blir allt färre insekter och pollinatörer i jordbruksområden har observerats under flera decennier och den främsta anledningen är ett allt mer storskaligt och industriellt jordbruk med kraftig besprutning. Ett sätt att komma till rätta med problemet skulle kunna vara att skapa större variation i jordbrukslandskapet. En metod som provats på flera håll i Europa är att så in remsor med blommor på åkrarna.
Flera studier har visat att dessa blomremsor kan locka till sig en mångfald av insekter även om det framför allt är generalister som gynnas. Det vill säga insekter som inte är så specifika i sina födoval och kan livnära sig på många olika växtarter.
– Att förbättra den ekonomiska lönsamheten för att så blomsterremsor skulle kunna uppmuntra bönder att diversifiera sina jordbrukssystem och främja strategier för bevarandebiologi, skrev forskare från Belgien i sin slutsats.
Stort intresse för nytt stöd i Sverige
Nu har ett stöd införts för svenska bönder så att de ska kunna få ersättning för att så in blomremsor. Dessa ytor får då inte användas för att producera grödor mellan den 1 januari och oktober. De måste också innehålla minst tre godkända pollen- och nektarrika örter.
Om kriterierna uppfylls kan lantbrukaren få drygt 2 500 kronor per hektar i ersättning, men i vissa delar av landet kan det bli upp till 7 000 kronor per hektar.
Stödet har visat sig bli en succé. Lisa Karlsson, utredare på Miljöanalysenheten på Jordbruksverket, berättar att de satte upp ett mål på 8 800 hektar under 2025. Det överträffades med råge.
– Knappt 3 200 lantbrukare har sökt miljöersättningen för blommande åker och fältkant. Den ansökta arealen är i dag 13 500 hektar. I förhållande till målvärdet är efterfrågan således större än vi hade väntat oss, vilket är glädjande.
Har ni hört något om anledningen till varför många söker stödet?
– Det finns många lantbrukare som vill bidra till att förbättra för biologisk mångfald och har valt att söka ersättningen för att göra det. I vissa regioner är ersättningsnivån relativt hög vilket såklart medför att intresset blir större.
Arter från risklistan är godkända
En något märklig detalj i listan på godkända arter är att det förekommer flera som klassas som främmande med potentiellt hög risk för invasivitet i nya risklistan. Det gäller exempelvis ringblomma, fodergetruta, esparsett och gyllenlack.
Hur kommer det sig att dessa arter är med?
– Det är såklart olyckligt. Vi är dock medvetna om att dessa arter är oönskade och planerar att revidera listan över godkända arter nästa år.