Årets rikare trädgård 2020

I år utses Årets rikare trädgård för första gången. Utmärkelsen är instiftad av projektet Rikare trädgård för att uppmärksamma insatser för mer varierade och levande trädgårdar med hög biologisk mångfald. Vinnarna år 2020 är Emma Wahlberg och Lovisa Skagerman som skapat ett föredöme för Sveriges tomtägare samtidigt som de hållit fast vid sitt motto att det är viktigt att vara lat i trädgården.

Motivering: ”För fem år sedan bestod tomten i Björnlunda av några träd och en stor hårdklippt gräsmatta. Idag är det en imponerande trädgård full av liv. Varenda kvadratmeter är genomtänkt i minsta detalj och planerad utifrån ett stort kunnande och ett stort engagemang för alla de arter som finns i vår närhet. Emma Wahlgren och Lovisa Skagerman har på fem år skapat ett föredöme för Sveriges trädgårdsägare samtidigt som de hållit fast vid sitt motto att det är viktigt att vara lat i trädgården. För sin insats utses deras villaträdgård till Årets rikare trädgård 2020.”

Den ligger gömd i ett ganska vanligt villaområde. När jag och fotografen John Hallmén svänger upp på garageuppfarten i Björnlunda i Södermanland är mitt första intryck att det är en ganska vanlig villaträdgård. En stenlagd gång leder bort mot huset, en rejäl barrbuske vid vägen håller delar av tomten dold och där bakom anas en stor tall och en gran. Några steg in på tomten så avslöjas dock en oerhört genomtänkt trädgård som ger både djur och människor rikligt med mat.

I huset bor sedan fem år tillbaka Emma Wahlberg och Lovisa Skagerman. När de flyttade in bestod trädgården bara av de stora barrväxterna, några gamla äppelträd och en stor hårdklippt gräsmatta. Det var allt. Nu är de ungefär 1 000 kvadratmetrarna fyllda av liv. 

Det är som att varenda kvadratmeter är genomtänkt. Gången från garageuppfarten till entrén är relativt bred och stenlagd. Resten av trädgården består framför allt av smala gångar mellan pallkragar, träd, dammar, ängar och små och stora plättar med växter. Men det känns trots det inte trångt och det saknas inte sitt- och liggplatser. En hängmatta ger god översikt över en liten äng, en grillplats med sittplatser i en ring hålls fri från växter, en större veranda med solstolar får ta ordentligt med plats, en mindre veranda har utsikt över en större äng och vid en damm med fiskar finns det möjlighet att sitta och njuta av mångfalden.

För mångfald och variation finns det gott om. Närmast vägen står flera pallkragar med kål, linser, bönor. Här hittas även en liten damm med svärdslilja, vattenmynta och hästsvans. Bredvid kålodlingarna får några växter som de odlar för egen konsumtion blomma över för att det ska finnas frön till nästa säsong. Bland annat kålväxter, palsternacka, morot, dill, persilja, svartrot, bönor, sockerärter och cikoria. Under den stora granens skugga har de anlagt en till liten damm och en fågelmatning. I ett av de gamla äppelträden, som ser ut att leverera flera ton äpplen i år, hänger en hängmatta och intill den en äng som slås en gång om året. 

Några upphöjda bäddar är fyllda med perenner som libbsticka, kryddor, jordgubbar och intill, halvt dold av växtlighet ligger den tredje och största dammen där det även finns fiskar. Det får också plats ett normalstort växthus, ett hörn av trädgården med fyra behållare för kompost och en varmkompost med matrester. På husets baksida är det öppnare. Här finns en större äng som slås två gånger per år och bredvid den en högstubbe av björk. Vid den gamla björkens stora rötter håller Emma och Lovisa på att anlägga en våtmark och en slingrande liten bäck.

Björken som togs ned har fått ett rikt liv efter döden. På toppen av högstubben finns nu en stor fågelholk som kattugglor inspekterat, men som i år beboddes av kajor. Resterna av det höga trädet har lämnats som död ved och stubbar åt vedlevande insekter, grenar har använts för att bygga små staket runt odlingarna och mycket av riset har blivit hügelbäddar (stor mängd kvistar i botten som håller fukt och ger näring, tunt lager jord ovanpå som du odlar i). Dessa har fungerat väldigt bra och grödorna i dem har knappt behövt vatten i fjol eller i år.

Det råder ingen tvekan om att trädgården sköts av två personer med stort engagemang och kunnande. De verkar ha koll på varenda växt i trädgården och identifierar insekterna vi ser under guidningen. Emma är biolog och chefredaktör för Entomologisk tidskrift och Lovisa Skagerman är socionom. De började odla på en kolonilott i Stockholm för över tio år sedan och har sedan dess har det blivit åtskilliga workshops, föredrag, tidningar, böcker och tv-serier om odling.

Numera är det framför allt helgerna som de ägnar åt trädgården eftersom båda jobbar heltid. De betonar också vikten av att lata sig.

– Det är en viktig del av trädgården att ha platser för återhämtning också och inte bara jobb och grävande även om det är väldigt roligt det också så behöver man både och. Det bästa i trädgården är ju att bara att gå runt och njuta. Vi brukar ta en runda efter frukost eller när vi kommer hem från jobbet och bara gå runt och se vad som hänt sedan sist, säger Lovisa. 

Hur gör man för att ha en innehållsrik trädgård och samtidigt tillåta sig själv att vara lat?
– Försök att inte ha en så strikt syn på vad en villaträdgård ska vara, säger Emma. Det måste inte vara en hårt klippt gräsmatta utan ogräs. Prova till exempel att sluta klipp gräsmattan och se vad som dyker upp. Ansträng dig inte för att rensa bort allt ogräs om det inte stör och är i vägen. I ett grönsaksland behöver du kanske rensa för att ogräset inte ska konkurrera ut grönsakerna, men det spelar ju ingen roll om det växer lite nässlor i ett hörn av trädgården.

Det kan också löna sig att tänka om när det gäller ogräs. 

– Folk blir lite väl upprörda av ogräs. De kan ibland istället ses som en gratis planta som garanterat trivs i trädgården. Ta röllika till exempel. Den kan blomma från juni till september, uppskattas av många insekter och kan dessutom användas i matlagning, berättar Emma. 

Hur fungerar då en trädgård med så rik biologisk mångfald när det gäller insekter som äter upp odlingarna? Även här har Emma och Lovisa en ganska avslappnad attityd och förklarar att de lärt sig att leva med de djur som vill åt deras mat. Spanska skogssniglar är ett stort problem vissa år och för att tackla dem odlar de mycket i pallkragar, går ut och klipper sniglar vissa kvällar och planterar inte heller ut växter förrän de fått en ordentlig stjälk. Det ökar chansen att växterna klarar sig från sniglarna. Över huvud taget förodlas mycket i trädgården eftersom det ökar chansen till en lyckad odling. 

Jordloppor är en annan glupsk invånare i trädgården som gärna ger sig på kålväxter. Lösningen på det kan kallas “offerkål”. Någon eller några kålplantor får stå oskyddade och “offras” åt jordlopporna medan den huvudsakliga kålodlingen hålls noga instängd av nät. Då koncentreras lopporna på den föda som är enklast att komma åt.

Ni har till och med kvar en myrstack i trädgården.
– Ja vi tänkte först att vi måste ta bort den, men om vi skulle göra det kanske myrorna skulle ge sig ut och leta efter ett nytt hem och då bege sig inomhus där vi inte vill ha dem. Det har fungerat bra att ha den här, berättar Emma.

Av allt ni gjort för att få en rikare trädgård – vad har fungerat bäst?
– Det som fungerat bäst och gjort störst skillnad är dammarna. Både när det gäller antal insekter och arter. Det märktes på en gång när vi grävt dem att det samlades mycket djur i närheten. De har varit som magneter. Om man ska se det lite mer vetenskapligt så behöver många insekter fukt för sina larver. Många av dessa arter har också dykt upp här – trollsländor, flicksländor och blomflugor till exempel. 

Har ni märkt av att mångfalden hjälpt till med den biologiska bekämpningen av exempelvis bladlöss?
– Ja vi ser att det är många djur som äter av skadedjuren – nyckelpigor och trollsländor till exempel. 

De lyfter också komposten som väldigt viktig för framgångarna i trädgården. De slipper nästan helt köpa jord när växtrester, gräs och löv ombildas till näringsrik jord och det skapas ett mikroliv med maskar och andra småkryp.

Vattenförsörjningen i trädgården måste också nämnas. Varenda tak har minst en regntunna och med hjälp av slangar portioneras vattnet ut så att alla tunnor fylls så mycket som möjligt. Överskottet av vattnet går till dammarna och numera även via en slang ner till den nyanlagda våtmarken vid björkhögstubbens rötter med en liten bäck som slingrar sig längs den stora ängen. I växthuset sköter en solpanel automatisk vattning – en lösning som Emma och Lovisa märkt sparar både vatten och arbete. 

– Allt regnvatten stannar på tomten. Vi kan också ta vatten från den största dammen att vattna med om det behövs. Vilket var fallet förra sommaren. Nästa projekt blir att köpa en stor tank så att vi kan lagra ännu mer av regnvattnet.

Även vattnet ur kranarna tas om hand. En balja i diskbänken gör att allt spillvatten som används till att skölja grönsaker och frukt, matlagning eller att tvätta händer (med miljövänlig tvål) eller disk (med miljövänligt diskmedel) återanvänds i trädgården. Vissa dagar kan det bli 60 liter vatten som vi kan använda till vattning.

– Vi försöker också minimera behovet av att vattna. Vi täckodlar, odlar ovanpå ris och väljer växter som klarar lite torka. Det optimala är att det ska klara sig på naturligt vatten och vi vattnar framför allt vid nyplanteringar.

Ni har ju gjort väldigt mycket här, men vad skulle ni ge för tips till de som vill börja ta sina första steg åt det här hållet?
– Ta en liten yta i taget. Släpp upp gräset och se vad som kommer. Vi började med att klippa gångar i gräsmattan och områden där vi märkte att vi ofta stod. Det ger snabb effekt och det ser ordnat ut när man klipper gångar i gräset. Äpplen borde också alla ha och bärbuskar är lätta att sköta och blommar tidigt. Även perenna örter som libbsticka och lökar är lätta att odla och ger mycket tillbaka.

Emma och Lovisa rekommenderar dessutom att vi blir bättre på att använda det som dyker upp i trädgården av sig själv. Så länge vi inte tycker det är fult eller det handlar om invasiva växter så är det ett bra och billigt sätt att hitta växter som trivs hos dig.

– Det måste inte heller vara så prydligt som det ser ut i trädgårdstidningarna och på tv. Gör en trädgård i din egen stil som inte liknar något annat. 

Under de fem år som trädgården i Björnlunda gått från några träd och en gräsmatta till att bli en explosion av biologisk mångfald har också grannarnas attityder sakta ändrats. Allt fler verkar göra insatser i sina trädgårdar.

– En del av grannarna har börjat intressera sig mer för odling och vi har sett hur fler börjat släppa upp delar av gräsmattan och det dyker även upp lite pallkragar här och där, berättar Lovisa. 
Vi har spenderat ungefär två och en halv timme med att bli guidade i trädgården. Trots det har vi bara skrapat på ytan till allt som byggts och skapats här de senaste fem åren. Jag behöver påminna mig själv om att Emma och Lovisa också har lathet som motto i trädgården. Det syns inte på deras tomt. Eller som småkrypsfotografen John Hallmén uttrycker det i bilen på vägen hem:
– Det är nog tur att jag inte har en sådan här trädgård. Jag skulle aldrig komma hemifrån.