Många fröer i marken – få arter

Fröer av ryltåg (Juncus articulatus). Foto: Heiko4, CC BY-SA 4.0.

Forskare har gått igenom tusentals vetenskapliga studier om fröer och sammanfattat resultaten. Slutsatsen är att det ofta finns flera tusen fröer per kvadratmeter i den översta decimetern jord, men att mångfalden av arter är hotad.

I studierna räknades det nästan 36 miljoner frön och det globala genomsnittet är mer än 5 000 frön i marken per kvadratmeter. I gräsmarker och skogar var det i snitt 4 214 frön per kvadratmeter i den översta decimetern jord. Inte konstigt att det dyker upp oväntade och ibland oönskade växter i din trädgård!

Antalet fröer varierade dock stort. Vissa områden hade bara 3 frön per kvadratmeter medan andra kunde ha en halv miljon(!).

– I Sverige har vi den högsta mångfalden av växter i våra gräsmarker och våtmarker. Jämfört med resten av världen var antalet arter i fröbanken medelhögt men antalet frön var högre än de flesta andra ekosystem, säger Alistair Auffret, forskare på institutionen för ekologi vid SLU och studiens huvudförfattare.

Få fröer – svårare restaurering

Men många fröer i marken är inte samma sak som en hög mångfald. I åkermark fanns det till exempel mängder av fröer, men väldigt få olika arter. I tropiska skogar var det tvärtom – många arter, men få frön i marken. Mångfalden av fröer försämras också när livsmiljöerna utarmas, exempelvis när en våtmark dikas ut och torrläggs, en äng som växer igen eller när en skog kalhuggs. Det gör i sin tur att områdena kan bli svåra att återställa – exempelvis under EU:s naturrestaureringsförordning. Medlemsländerna ska restaurera minst 20 procent av alla land- och havsområden senast 2030, och alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050.

– Denna utarmning skulle kunna påverka effektiviteten av den storskaliga restaureringen som behövs för att nå de internationella målen för biologisk mångfald, säger Alistair Auffret.

I en tidigare studie har Alistair Auffret och hans kollegor visat att fröbanken framför allt bestod av arter som trivs i varmare klimat och som är så kallade generalister – de klarar lite olika miljöer och störningar. Arter som klarar och behöver kyla verkar inte lagra frön i väntan på bättre tider io Därför finns det en risk att vi får mer artfattiga växtsamhällen framöver.

Läs mer om fröer och vilda växter

Källa: SLU och Nature