En av landets främsta fjärilsexperter hör också till de som sett flest fjärilsarter på sin tomt. Här berättar Bo Söderström mer om topplistan, en duell och hur man lockar fjärilar till trädgården.
Det finns en liten skara människor som sett över 50 dagfjärilsarter på sin tomt. En stark bedrift med tanke på att det bara setts lite drygt 100 arter i hela landet och flera av dem är bara hittade i fjällvärlden. En av de som platsar på ”Klubb 50” är Bo Söderström, författare till den utmärkta boken ”Nordens fjärilar”. Han har sedan 2004 bott i ett hus i Håga i Uppland och under den här perioden har han hittat hela 57 dagfjärilsarter på sin tomt.
Vad skulle du säga är huvudanledningen till att du lyckats med det?
– Att bo i ett landskap med många, varierade biotoper i kombination med att aldrig flytta! Vissa arter passerar bara förbi tomten en enda gång och då krävs att din tomt också erbjuder rätt växter för att fjärilen ska göra ett tillfälligt lunchstopp.
Bäst på centrala Öland
Just att bo på rätt plats är en viktig faktor. Bo Söderström berättar att hans vän Tobias Jeppsson undersökt detta utifrån fjärilar som rapporterats in till Artportalen. Baserat på det är den bästa platsen i ett område på centrala Öland mellan Algutsrum, Skogsby och Gårdby. Där har det observerats 73 arter. Näst bäst är området runt Humlesvedjan i Uppland där det inom en kvadratmil setts 72 arter, följt av Skutskär-Furuvik på gränsen mellan Uppland och Gästrikland med 69 arter. Därefter följer bland annat Omberg i Östergötland.
Idag är aspskimmerfjäril vanlig på tomten. Foto: Selfie
Författarduell
Nu har Bo Söderström tagit initiativ till en Klubb 50 – för alla fjärilsskådare med över 50 arter på sin tomtlista. I dagsläget är det åtta tomter med på listan. För Bo finns det även ett annat tävlingsmoment som engagerar. Den duell som han har med författaren Fredrik Sjöberg (”Flugfällan”) – även han en stor fjärilsfantast.
– Den började 2020 då Fredrik höll på att skriva boken ”Fjärilarnas skärgård”. Han kontaktade mig och berättade att han hade målsättningen att se fler arter i sin egen trädgård på Runmarö än vad som finns i hela Storbritannien. Han var på god väg då han redan då hade 55 arter mot Storbritanniens 59. Han hoppades då på aspskimmerfjäril och kartfjäril som nya tomtarter.
Sedan dess har Fredrik sett aspskimmerfjäril och körsbärsfuks. Samtidigt har Bo sett aspskimmerfjäril, kartfjäril, slåttergräsfjäril och svingelgräsfjäril. Därmed ligger de båda lika på topplistan med 57 arter vardera.
Har du några ”rimliga” arter kvar att upptäcka på tomten?
– De flesta arter som expanderar har jag nog sett vid det här laget. Det blir svårt med nya arter men förra året sågs en ljusgul höfjäril bara 500 meter bort från tomten så där finns möjligheter framöver, liksom möjligen rödgul höfjäril. Kanske skuggpärlemorfjäril och körsbärsfuks gör framstötar i Sverige igen framöver. De regelbundna arterna som finns i Hågadalen-Nåstens naturreservat men inte på vår tomt, är alla sådana som har minskat i antal under de 22 år vi har bott här. Svartfläckig glanssmygare, vitfläckig guldvinge och violettkantad guldvinge blir därför väldigt svåra att se.
Förutom platsen i landet – vilka insatser kan man göra i trädgården för att gynna fjärilar?
– Enklast är att låta gräsklipparen stå och låta gräsmattan växa fritt eller avsätta delar av trädgården till äng och klippa gångar i ängen. Blir både snyggt och spännande med alla insekter som söker sig till de blommor som kommer upp. Brunört, vitklöver och revfingerört brukar oftast finnas i de flesta gräsmattor. Någon form av vatten brukar vara attraktivt för många fjärilar under heta sommardagar, gärna i form av fuktig jord nära till exempel en damm. Att anlägga en kryddträdgård i något soligt hörn lockar många fjärilar och bin. Om du bor vindutsatt så är en skyddande häck fördelaktigt för fjärilar.
Vad är den viktigaste insatsen du gjort i din egen trädgård?
– Vi hade inget vatten i trädgården och därför grävde jag en tio kvadratmeter stor damm för 15 år sedan. Kring dammen planterade jag växter som fanns i den närliggande Hågaån. Det finns ett före och ett efter när dammen grävdes. All den mångfald som tillkom var smått häpnadsväckande. Bara efter ett par år kom till exempel den första salamandern trots att vi inte har några närliggande dammar eller vatten. Idag har vi omkring 50 mindre vattensalamandrar i dammen och under sommarkvällar jag dvärgpipistreller över dammen. Lycka!
Fjärilar rör sig över stora ytor och behöver matpauser
Att fjärilar kan dyka upp i trädgårdar lite oväntat blev jag själv vittne till i somras då det dök upp en svartfläckig blåvinge på min tomt på Öland. Så vitt jag såg landade den en kort stund för att dricka från lavendel innan den drog vidare. Jag råkade vara på rätt plats och uppmärksam under den minut fjärilen var synlig i min trädgård.
– Min doktorand och jag gjorde studier av klöverblåvinge och puktörneblåvinge för många år sedan där vi individmärkte ett stort antal fjärilar, berättar Bo Söderström. Jag vill minnas att en klöverblåvinge rörde sig nästan 1 km mellan fångsttillfällena. Andra expansiva arter som kartfjäril kan säkerligen röra sig många mil under en säsong.
Han förklarar att förändringarna i fjärilsvärlden går med en ”hisnande fart”.
– Inte kunde någon ana att skimmerfjärilarna och kartfjärilar skulle vara vanliga i Uppland bara för 10 år sedan! Det tillkommer nästan någon ny art per år i Hågadalen-Nåstens naturreservat och det är uteslutande sådana arter som är inne i en expansiv fas.
Slutligen – vad hoppas du med initiativet Klubb 50?
– Det började lite grann som en ploj på sociala medier men det var många andra som tyckte att det var en bra idé. Det är ju en väldigt harmlös hobby och att gräva där man står är koldioxidneutralt så det förslår. Samtidigt kanske man kan locka någon att göra en insats för att locka till sig fler fjärilar i trädgården. Tävlingsinstinkten är en stark drivkraft bland fågelskådare och kanske även bland fjärilsskådare!?