Framsidorna i Storbritanniens trädgårdar har förändrats snabbt och det har inte varit till fördel för den biologiska mångfalden eller de extremt höga temperaturerna.
Storbritannien har under sommarhalvåret 2026 drabbats av flera långvariga perioder av rekordhög värme kombinerat med extrem torka. Hela Wales och halva England deklarerades befinna sig i torka. Det slår hårt mot växtligheten i stadens parker, inte minst eftersom myndigheterna också tvingats införa bevattningsförbud för att hantera det sinande lagret av vatten. Trädgårdsmästare och ansvariga för parkskötsel vittnar om en väldigt svår period med många döda och hårt stressade träd och växter som helt enkelt inte klarade av de höga temperaturerna och den långvariga torkan.
Asfalten breder ut sig
Värmeböljan är enligt forskare kopplad till den globala uppvärmningen och därmed till våra stora fossila utsläpp, men det finns även andra faktorer, som påverkar det lokala klimatet och temperaturen runt folks bostäder. År 2005 var omkring 8 procent av de brittiska trädgårdarnas framsidor asfalterade, enligt en undersökning av Royal Horticultural Society (RHS). Tio år senare hade andelen tredubblats till ungefär 24 procent och efter ytterligare tio år (2025) var siffran 55 procent. Det har alltså blivit sju gånger vanligare med asfalterad uppfart på bara 20 år.
Det har naturligtvis framför allt en påverkan väldigt lokalt, men tillsammans utgör dessa ytor en betydande andel förlorade grönområden med potentiell biologisk mångfald. Det finns 20,6 miljoner privata trädgårdar i Storbritannien och 16,6 miljoner av dem har en framsida. På bara 20 år har alltså nästan 8 miljoner av dem asfalterat dessa framsidor. Sammanlagt utgör dessa hårda uppfarter en yta på 89 000 hektar (Stockholm är ungefär 42 000 hektar).
Värme lagras och bildar värmeö
Förutom försämrad biologisk mångfald bidrar de hårdgjorda ytorna till att göra det lokala klimatet ännu varmare. Asfalt absorberar 95 procent av solstrålningen under dagen och värms upp till 50-55 °C på ytan soliga sommardagar. Det kan jämföras med att gräs- eller trädbevuxna områden blir 27–32 °C vid samma förhållanden. Under natten frigörs den lagrade värmen från asfalten vilket leder till högre temperatur efter att solen gått ned. Det bildas som en värmeö över städer på grund av all asfalt och betong, som kan göra städerna 1–3 °C varmare än omgivande landsbygd.
Mer asfalt bidrar med andra ord till ännu mer extrema temperaturer under värmeböljor och det har blivit väldigt tydligt de senaste åren att det också är en fara för vår hälsa.
Stor skillnad mot grönområden
Uträkningar visar att om de asfalterade uppfarterna skulle göras om till gräsytor skulle yttemperatur sänkas med 1,5 – 2,0 °C och temperaturen om natten med 0,3–0,5 °C. Att istället plantera träd förstärker effekten ytterligare: den dagliga nedkylning uppgår då till 2,0–3,0 °C och nattliga sänkningar på 0,5–1,0 °C. Att öka stadens grönska med 10 procent, bland annat med trädplantering – kan sänka medeltemperaturen i luften med omkring 0,5 °C. Det kan låta lite, men att kapa de högsta temperaturerna räddar liv.
En studie från 2022 visar att både Storbritannien och EU blir allt mer täckt av hårdlagda ytor. Mellan 2012 och 2018 har 146 720 hektar belagts med asfalt eller betong. Sedan dess har alltså trenden blivit betydligt starkare i Storbritannien, men även i Sverige får vi allt mindre grönområden. Mellan 2021 och 2023 förlorade Sveriges 20 största städer 1,75 miljoner kvadratmeter grönytor (175 hektar).
Läs mer om grön stadsplanering
- Enbart träd inte tillräckligt för stadsmiljöer
- Grönytorna i Sverige minskar – Göteborg värst 2023
- Succé för parker som slutade klippa gräset
- Så kan stadsodlingar göras grönare
- Inhemska träd betydligt bättre för insektsliv i städer
- Grönområden och odlingar viktiga för att motverka luftföroreningar
- Grönområden gör stadsbor mer nöjda med livet
Källor: Conversation och MDPI